På västfronten intet nytt.
Jag har ingenting nytt att tillägga misären.. Läs det här så länge, så återkommer jag imorgon eller så.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_803757.svd
Förresten, kom gärna med tips på vad jag kan klä ut mig till, på en fest med temat film...
Pusshejgodnatt.
Sökasökasöka.
Idag har jag sökt jobb som det mesta. Haha, det känns så i alla fall. Tror jag fick iväg 13 stycken ansökningar, allt som allt. Har bland annat sökt på Statoil, Max, som receptionist på något gästgiveri i Leksand, som au-pair och som någon sorts försäljare på något förlag av något slag. Låter som jag har koll på läget, I know. Det har jag inte. Men jag har suttit här oavbrutet sedan typ halv två, och inte gjort något annat än sökt jobb, och det tycker jag är strongt jobbat. Faktiskt. För att vara en slacker som jag.
Imorgon ska jag ta mig i kragen och ringa den där Irene också. Och om hon inte vill har mig ringer jag till nästa på listan, A.G. Hah, så det så.
Förresten har jag insett att alla i UK gillar "swimming, tennis and cinema/theatre". Alltså, au-pair-firmorna måste ju ha något slags formulär med typ fem alternativ, och det är därför alla gillar samma saker. Eller? Det kanske är dyra grejer, så dom ska visa var dom står i status, vad vet jag. Fult är det i alla fall.
Känns som att det inte är lika mycket motlut nu längre i alla fall. Finemang siddu.
Hörs senare i veckan, puss pårä.
Golden beetle.
* Det suger att jag måste byta alla lösenord överallt för att någon trettonåring tyckte det var skoj att se om han kunde hacka sig in på bdb's databas. MOGET. (Jag har inga belägg what so ever att det är en trettonårig kille, men det skulle inte förvåna mig. Typ.)
* Den nya människan är nominerad till tre Guldbaggar. Fifan vad najs. Vinnvinnvinn.
* KT Tunstall är underbart bra.
* Jag älskar mina vänner mer än mig själv, och nu har de flugit sin kos allihop. Övertorneå, Linköping, Stockholm, vad fan, kan ni inte bo åt samma håll i alla fall?
Och jag är bitter som fan. Men bara på mig själv (även om jag gärna låter det gå ut över andra, så inser jag ju att det är mig jag hatar). Alla trycker på on-knappen och börjar sina händelserika upptäckarliv i den stora vuxenvärlden, medan jag står här och samlar damm i samma gamla sunkstad som alltid, med alla apparater på standby-läge. FRUSTRATION. Och på något sätt är det som om min hjärna domnat av och bara vill ge upp och sova. Fast jag vill så mycket, så har jag ingen motivation alls. Ja, jag vet att jag bara upprepar det jag sagt fem miljoner gånger förut, men jag har ingenting nytt att komma med. Min hjärna har inte tänkt något nytt sedan sist vi sågs.
Ibland önskar jag att jag kunde vara en i mängden av de som knivhuggs till döds här i stan. Men bara ibland, för sedan kommer jag ju på allt skoj som ska hända i mitt liv, som jag skulle gå miste om annars.
Nu låter det väldigt deprimerat. Förlåt. Jag är bara så frustrerad på mig själv och min trötta hjärnfan. Om jag kunde misshandla mig själv som fan, så skulle jag göra det. Sparka mig hårt i huvudet och magen och hoppas att jag skulle inse allvaret och skärpa mig once and for all. Typ Fight Club. Häh..?
För att lätta lite på stämningen kan jag ju berätta att jag ju berätta att jag sökte massor (okej, typ tio kanske inte räknas som massor..) av jobb förra veckan. Bra jobbat Sannah. Tackar.
Hah, tänk om det var så här lätt att skriva en jobbansökan. Då skulle jag inte göra annat än det dagarna i ända. Folk skulle kunna mejla mig sina uppgifter och jag skulle skriva superduperansökningar åt dem, och alla skulle få alla jobb de sökte. "What a wonderful wooooorld."
Ta mig inte på för stort allvar, men tro inte att jag skämtar heller. Eller något annat som låter djupt och bra och fint och halleluja.
KRAM OCH KYSS OCH HJÄRTLIGT TAXEN.
