I suck.

Usch, jag tror jag är väldigt kass på att reagera i situationen, om ni förstår?  Eller nej, jag vet att jag är sjukt dålig på det. Att leva i nuet. Typ när någon ger mig något, då kan jag inte riktigt visa hur glad jag blir. Jag kan inte förklara det, men det är som om mina känslor kommer först några timmar efteråt. Men då är det ju för sent att reagera, eftersom personen som vill se det förmodligen inte är där då.. Det är som om jag blir blockerad på något sätt. Så är det med vad jag säger och gör också. Det låter så fel, så ofta, men jag menar det inte som det låter. Och jag inser inte hur det kan ha låtit i andras öron förrän det är för sent att ta tillbaka det. Ni som känner mig vet vad jag pratar om. Nu låter det som om jag är världens mest komplicerade människa, men det känns det som ibland också. När jag inser hur allt kan misstolkas hela tiden, för att jag inte tänker efter före. Eller inte tänker alls. Men det blir ju fel även när jag faktiskt har tänkt innan. Bajs också. Jag kanske är socialt missanpassad. Jag borde bli stum eller nåt. Eller nä, kanske inte. Ibland blir det så att jag börjar prata, och sedan inser jag att jag borde formulera om det, och så gör jag det medan jag pratar. Då blir det väldigt flummigt, haha. Sist jag var hos pappa blev det så hela tiden. Att jag omformulerade hela tiden, samtidigt som jag pratade. Rörigt. Vet inte varför jag fått sådana behov av att blotta mig? Det där formulerades fel med flit, men det är för att jag älskar att associera fel, haha. Det jag menar är att jag fått någon konstig vilja att lämna ut mig på nätet..? Det hela känns väldigt skumt när jag tänker efter. Mina framtida arbetsgivare kanske lyckas få tag i och läsa det här. Hujedamej. På tal om det ringde de från fabriken jag jobbat på, tidigare idag. Jag blev lite paff, eftersom min telefon typ inte funkat alls på senaste, och nu funkar den tydligen apbra? Eller ja, som den ska i alla fall. Meeeen eftersom man har sitt übernajsa telefonförsäljarkneg gick ju det före ob-lönen. Heja Sannah.
Och jag hittade för övrigt inga studentpresenter till folk heller. Jessie köpte en brödrost och 24-delars bestickset till sin syster Malin.. Fuck it, Limpan har ju alla såna där bra grejer redan. Fuckit fuckit fuckit. Får väl lov att komma på något, men vad fan. Lite segt känns det. Och herregud, Matilda. Vad vill jäntungen ha måntro? Gah. Studentångest fast man inte tar studenten själv, finns det? Annars har jag fan uppfunnit det nu.
Najt på er, nu ska jag hämta Linn på mösspåtagningsfesten. Hoppas hon är riktigt kalasig. :-)

Najt allibody.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0